- Project Runeberg -  Dikter /
119

(1903) Author: Karl Johan Gabrielsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julefrid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


De rike roffa på gammalt vis
och plundra de fattiges tjäll;
i mången hydda blir vattnet is
också uti julekväll.

Och sändes af nåd och barmhärtighet
en öfverlefva till spis,
då skrikes det ut som välgörenhet
och de rike pocka på pris.

Att mödan gjordes så tung och svår,
att den fattige trycktes ned,
att lönen icke till bröd förslår
det tiger man visligt med.

För hungern bjuder man bön och sång,
för tröttheten himmelrik’,
för egen del dock lefnaden lång
man stjäl för att blifva rik.

Så är det lögn från början till slut
det talet om frid och nåd,
och lögn att du slipper från nöden ut
om du följer prästernas råd.

Förtrampade, slagna, förrådda hop,
ett endast önska vi dig:
följ ärliga maningens bjudande rop,
stig upp och försvara dig!

Emot förtrycket, mot våld och list
må leden ordnas till strid,
då kanske kommer en tid till sist,
som bjuder på julefrid.


(1894)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:52:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kjgdikt/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free