- Project Runeberg -  Petter Gabriel Wickenberg 1812-1846. Ett konstnärsporträtt /
16

(1901) [MARC] Author: John Kruse - Tema: Sveriges allmänna konstförening
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Företagsam var också den unga Pelle. Han skall, enligt en uppgift i Lithografiskt Allehanda,
en dag ha vandrat upp till slottet för att öfverlämna en tafla med ämne ur Frithiofs saga (Kung
Rings död, 1833) till de kungliga barnen men lär hafva afvisats. Kanske var det därefter han
till kronprins Oscar skref en odaterad böneskrift, hvilken finnes i Göteborgs Stadsbibliotek och
har följande lydelse:

Eders Kongliga Höghetl

1 följd af Eders Kongliga Höghets Faderliga godhet mot konstnärer och alla, vågar en fattig Yngling för Eders
Kongliga Höghets fötter, nedlägga ett foster af sin konst; Nyss inträdande på konstnärsbanan ser jag, såsom medelös,
tusende hinder för min fortkomst; Min Fader, Under Officer, sjelf fattig kann ej bidraga till mitt underhåll, det är deiföre
jag i mitt nödstälda tillstånd, wågar taga min tillflyckt till Eders kongliga Höghets ädelmod.

Med djupaste undersåtlig vördnad framhärdar
Eders Kongliga Höghets troplicktigste
Undersåte
P. Wickenberg.

RYTTARE.

Oljeskizz ornkr. 1832. Östergötlands museum, Linköping.

Huruvida denna böneskrift föranledde något understöd från kronprinsens sida, har det vid
anstälda efterforskningar visat sig omöjligt att få reda på. Men när subskriptionen för att
möjliggöra Wickenbergs badresa 1836 sattes i gång, var det kronprinsen som tecknade sig för den största
summan, 150 riksdaler banko. I och med denna utresa var det slut med Wickenbergs ekonomiska
trångmål, och det är med en tydlig lättnadens suck han 1841 i Oktober från Paris skrifver till
vännen Palm:

»Tiden går som bara fan och minnet af fordna gemensamma öden bleknar alt mer och förekommer oss snart som
en dröm, då man ridits af maran, Gud ske lof att tiden förändrar all ting här i veriden hvilket gör att den som varit
olycklig, fattig och omgifven af björnar icke alltid förblifver i samma förhållanden, ty då dessa ej kunna blifva sämre så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:52:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kjwickenb/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free