Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men hela veriden fritt må skåda dem.
dag är för stolt att mina fel fördölja,
För egensinnig att förbättra dem.
Francesco.
Förlåt en fråga af en man, söm uppfödd
Tillsamman med Er under samma tak,
Har eder Faders fursteliga godhet
Och Er att tacka för sitt lif, för allt.
Säg! hoppas Ni att undantränga Carlo
Ifrån hans plats uti Johannas gunst?
Salerno.
Jag vet ej sjelf, hvad jag skall härpå svara.
Ibland det tyckes mig, som vore blott
Den ynnest nu på Karl hon yppigt slösar
Ett höstligt solsken, som försvinner snart.
Ibland, det tycks, som strålade dess öga,
När Karl hon skådar, med för mycken glans,
Som stormade dess barm för vildt och häftigt,
När i Tornérets lek hon honom ser,
För att det skulle vara blott ett tycke,
En flygtig nyck, som henne fästat har,
En af de böjelser, som qvinnan vexlar,
Ombytlig oftare, än månan sjelf^
Francesco.
Har Ni beslutit då, att upprorsfanan
I morgonvinden låta fladdra ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
