Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det löfte, som en gång1 i såligt rus
Dan skänkte, darrande, sitt hjertäs Drottning.
Den stolta Hertiginnan af Azil
Dig lifvet gaf} och moderns första helsning
Till sonen Var en grym förbannelse.
Med den ännu på bleka iäppar dog hon.
Nu är den fylld* Din møders själ har lugn.
Täåncesco.
Ar det en dröm , som gäckar mina sinnen?
Står vid min sida någön spökgestalt,
Och hånler mot mig in i sjelfva döden?
ErkeBiskopén.
Men hvad i födseln ödet bröt mot dig “
Johanna åter ville mildt försona.
När hennes undergång du trotsigt svor.
Hon ämnade åt dig en furste-krona.
»
Francesco.
Jag störtade inin äras byggnad ner,
• När jag till den mig trodde lägga grunden."
Så hrottet alltid är sjelfmördare,
Och sveket slinter på sin egen snara.
(med tilltagande oro.)
Bed^ Pater, bed! Vid alla helgon, bed !
Jag tror jag känner kylan utaf dödéhl
Lys samvétsqvalen ur mitt tärda bröst,*
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
