Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet. Theatrarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
holms prostitution, ocli med den tredje vidtaga "livréerne och
bindmössorne,” lnilka icke, enligt affischens uttryckliga
tillkän-nagifvande, få visa sig i en lägre region. Oxögonen
disponeras oftast antingen af diplomatien eller af ungkarlskottericr,
som till middagen offrat, åt Momus och Baclius, och nu, genom
den öppna avenyen in i kulisserna offra vänliga ögonkast, lätt
förstådda tecken åt sången och dansen, åt kören och baletten.
Af än mera mystisk egenskap äro de så kallade avantscenerna,
grillerade loger i jemnhöjd med sjelfva theatergolfvet. Här
be-höfver man icke underhålla några kommunikationer med
kulisserna. Man är i en verld för sig.
Konungen, sjelf en utmärkt Musikus, som komponerat
en af kännare värderad opera, Ryno, besöker ofta, åtföljd af
sin familj, spektaklet i en dertill, beqvämligt men utan
serde-les prakt, inredd loge af inskränkta dimensioner. Här brukas
aldrig att med applådissementer helsa de Kungliga
Theatergä-sterna. Det endast iakttages, att samtlige åskådarne resa sig
från sina platser, och genast åter sätta sig, sedan Konungen
med nickningar åt alla håll besvarat denna hyllning. Någon
gång, på namns- födelse- och politiska bemärkelse-dagar,
be-gäres folksången, i hvilken Tlieaterpersonalen och Körstaten
instämmer. Under tiden af milt vistande i Stockholm
grasse-rade der ett slags raseri för komponerande af folkssånger.
Hvar och en, som kunde föra en stråke, iörsökte sig deri.
Hvarje dag grydde med en ny folksång. Konserter å la
Mu-sard gjorde folksånger till sin musikaliska hufvudbeståndsdel.
Det var icke frågan om att sjunga, som folk; endast om att
sjunga folksånger. Man föreslog nationalbelöningar för en ny
folksång — men åtnöjde sig slutligen med den gamla.
Understundom ges på Kongliga Theatern maskerader.
Den vid dylika tillställningar på våra Theatrar rådande tonen
är öfverförfining, i jemförelse med den bachanaliska frihet,
som här gör sig gällande. Också spelar vanligen ruset, i
slutscenerna af dessa uppträden, en betydande rol. Gräl och
slagsmål höra ej heller till utomordentligheterna. Intet fruntimmer,
som ej allagt alla slags anspråk på godt rykte, visar sig vid
dessa maskerader, om ej eskorterad af en kohort kavaljerer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
