Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet. Ett par ord om riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ler. Man såg lätt, att de, inom presteståndet, icke voro
plura-litetens.
Borgarståndet bestod ursprungligen af ombud från
alla Sveriges städer, af hvilka den eländigaste, om också
endast innehållande ett par hundrade innevånare, likväl egde rätt
att skicka åtminstone en representant. Sedermera tillkommo,
genom serskildt riksdagsbeslut, sex brukspatroner, och tyckes
detta nya element hafva för ståndet varit af ganska stålsättande
natur. Nu först började ståndet känna impulsen af en egen,
sjelfständig vilja. Förut till sin liufvudsakligaste del en
svärm Borgmästare, som lurade på statens indrägtigare
befattningar, blef det nu omskapadt i en vida renare, ädlare form.
Borgmästarne blefvo allt glesare; sjelfständige, upplyste män
intogo deras platser. Också hafva brukspatronerna redan ur
sin krets gifvit Sverige ett Stats-Råd, och man talade om, att
på samhällets högre platser använda ännu flere. Af dessa
anledningar, sammanlagda med det välde förmögenhet och
bildning alltid utöfva, åtnjuta Brukspatronerna inom Sverige ett
utomordentligt anseende, hafva, liksom Adelsmännen, sin
ser-skilda uniform, och i Jernkonloret sin serskilda jurisdiktion, som
med omutlig stränghet, mången gång känner den stoltaste
brukspatron skyldig.
Jag har redan omnämnt de båda förnämste talarne inom
ståndet, borgmästaren Lagergren och Brukspatronen Petré. De
synas städse främst i debatten, främst på hvar sin motsatta
sida. I alla frågor slitas de lifligast om tviste-äpplet, och till
en hvar af dem ropar hans parti sitt skallande bravo.
Fåordigt, men varmt och anslående, är den förtjente patrioten
Waerns föredrag.
Med våra åsigter om bonde har man svårt att göra sig
ett redigt begrepp om Svenska Bondeståndet. Intet stånd har
i Sverige mera kraftfullt, än detta, ingripit i fädernelandets öden.
Det har varit den verkande kraften i de flesta Svenska
revolutioner; det har vanligtvis med sitt blod återköpt Sveriges
frihet, sedan Adelsmän och prester öppnat ingången
förfremman-de förtryck. Också tilltalas bonden öfverallt i Sverige med
hedersnamnet: fader: landshöfdingarne representeras, vid munici-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
