Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet. Stockholm utom Tullarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att från den plats, der så många af hans Ministrar, hans
Generaler redan i lugn sofvo den sista sömnen, slående erinras
om alltings förgänglighet.
Vid Haga hade Gustaf III haft för afsigt att uppföra ett
verkligt, storartadt palats, hvarmed dock icke hanns längre, än
till den gigantiska grunden, som ännu qvarstår. Först kommo
krigen emellan; slutligen döden. Ingen af Gustafs efterträdare
har trott sig om att fullborda hvad han börjat.
Vid Haga ligger ett regemente Norska frivilliga, hvilka
man icke vågat inqvartera i staden, af fruktan att misshälligheter
lätteligen skulle kunna yppa sig emellan dem och svenskarne.
De båda nationerna skola icke mera, än jemt och nätt,
tåla hvarandra. Norrmännen afundas Svenskarne deras högre
bildning, deras bragdfulla historia; Svenskarne afundas
Norrmännen deras konstitution, en bland de friaste på jordklotet,
enligt hvilken folket kan säga nej till allt hvad Konungen äskar:
Stor-Tinget eger bestämdt ”Veto” mot Regenten. Såsom ett
bevis på Nordbons utomordentliga härdning och stolta likgiltighet
för klimatets stränghet, vill jag här endast i förbigående anföra,
att dessa söner af Seve-berget, så vidt jag icke alldeles såg
galet, kamperade i tält ännu i slutet af November månad.
Konung Oskar och hans gemål hafva tagit det länge
förgätna Haga under sitt beskydd. Deras sommarvistelse vexlar
oftast emellan detta lustslott och Tullgarn.
En stor del af Stockholms tjenande, så väl manliga, som
qvinnliga befolkning, har för sed att hvarje Söndagsnatt
lustvandra i Hagaparken, hvarifrån de först om morgnarne
återvända med löf-ruskor i händerne. Detta kallas i Stockholmsspråk,
att ha varit på ”löf-marknad.” Man inser lätt hvilken
impuls till osedlighet och excesser en dylik, olycklig plägsed
måste gifva, men traditionen, häfdvunnenheten spelar i Sverige
en alltför stor rol, att myndigheterna skulle våga uppträda i
strid emot ett dylikt missbruk, som räknar sin tillkomst djupt
tillbaka i forntiden. Isynnerhet lär, natten till Pingstdagen,
tilloppet vara ofantligt. Man skall utan öfverdrift kunna räkna
fem à sextusen menniskor, under trädens skygd lägrade i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
