- Project Runeberg -  Klämmiga pojkar : Berättelse för pojkar /
7

(1931) [MARC] Author: Ebbe Lieberath - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snobben

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KLÄMMIGA POJKAR 7

med den brokiga slipsen till morgon, middag och kväll.
Men hur det var så glömde vi så smått av grannlåten
och hade fördrag med kollit, fast vi allihop tyckte han
lika väl kunnat ge sig i lag med andra pojkar än just
med oss. Inte för att han inte kunde vara med om
vilket skoj som helst, för det var han och ofta kunde
han hitta på riktigt bra sådant där, som dorn stora
kallar för rackartyg. Men under åtminstone fjorton
dar gick vi lite var och kände på oss att han inte gillade
våra hyss, fast han ingenting sa. Han vågade inte,
trodde vi, och då är man aldrig säker för att man
inte har en ’sladderkäring att göra med, bäst det är.

Han var fin att gå på händer och hjula och inte
alls bortkommen på slangbåge. Var han nu kunnat
lära sig det. För en grabb med benat hår och halsduk
och sådant där, lär sig inte sådant medsamma inte.
En sådan fumlig ynkedom bara skjuter sig på
tumnageln så den blir blå i ett nysande, och sedan skriker
han som en gris och vågar inte försöka en gång till.
Och hans pappa såg ut att aldrig i livet ha så mycke
som sett en slangbåge ens, att inte tala om hans
mamma som var så fin så det fräste om henne, när hon
gick.

Men, som sagt, vi tyckte aldrig riktigt om honom.
Han var besatt av »kultur», som gubben i våran klass
säger. Och kultur måste vara något riktigt moj,
temin-stone passar det inte för grabbar.

Men man ska inte döma hundar efter hårstråna som
våran biologigubbe säger. En söndagsförmiddag hemma
i Snobbens trädgård blev oss »mycket uppenbarat, om
ni tänker, tänker och tänker», som matematikgubben
kör med jämt.

Vi hade hela morgonen följt efter en positivspelare,
en svart fuling, som var låghalt och hade en apa med
sig. Vi skojade väldigt med honom för han förstod inte
vad vi sa, och så skg det så skojigt ut när positivet,
som apan satt på, guppade härs och tvärs när han
linkade fram. Han slog omkring sig och skrek på ett
språk som ingen kunde förstå och apan gjorde likadant,
Se. vi hade livat värre,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:13:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/klampojk/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free