- Project Runeberg -  Klämmiga pojkar : Berättelse för pojkar /
10

(1931) [MARC] Author: Ebbe Lieberath - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snobben

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 EBBE LIEBERATH

inte svårt att se, och han blev inte mildare av att vi
andra inte ville härja längre, för vi hade nog som
på känn att Snobben hade rätt, fast ingen av oss vågat
mopsa sig.

— Än sen då? Snobb! fräste han rätt opp i näsan
på Snobben.

— Mobb! fräste Snobben tillbaka alldeles som på
rim.

Men det blev inget av fast Snobben vände sig om
och hyvade en karamell till apan.

Det var djärvt gjort att vända ryggen till, för han
kunde ju inte veta vad som kunde hända och i baken
har man ju ingenting att parera med. Så vi tyckte
det var väldigt klämmigt gjort. Vad han menade med
mobb visste ingen av oss, men vi förstod nog att det
inte var något smeknamn just.

För resten hissade han dynamitflagg han också,
och det blev oss plötsligt uppenbarat att Snobben
kanske inte var att leka med ändå när allt kom omkring.
Rädd var han åtminstone inte, och det hade vi trott
allihop ända tills då. Och han var nog stark också.
Eljest hade han väl inte vågat mopsa sig mot en
sådan som Proppen.

Det blev, som sagt, inget av, men den dipplimatiska
horisonten var förmörkad av täta moln, som det står i
böckerna. Och bägge två gick omkring varandra som
två stelbenta jyckar med raggen på ända.

Varför Proppen inte dängde till förstår jag inte
ännu i denna dag. Det hade varit mycket renhårigare
än att gå omkring så gott som en hel timma och bara
retas.

Han bara stack och stack, så hade jag varit i
Snobbens ställe, så hade jag gått hem.

Men Snobben bara ryckte på axlarna och bad
Proppen hålla muggan. Det var precis som om han var
nöjd bara vi inte härmade positivhaiar en. Det skoj vi
skrek eller ropade brydde han sig inte om. För
gubben förstod ju inte ett ord, och för resten gav han lika
gott igen, så vitt jag kunde begripa, fast på sitt eget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:53:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klampojk/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free