- Project Runeberg -  Klämmiga pojkar : Berättelse för pojkar /
45

(1931) [MARC] Author: Ebbe Lieberath - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Långstroppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KLÄMMIGA POJKAR

45

ma ihåg att jycken varit efter oss i. Och överallt i
villorna har dorn jyckar som ger hals för det minsta,
så det gällde hade att se sig för och känna sig för.

När vi hasade oss på magen genom häcken till
smörhandlarns, som vi kallade för Butterburken —
man läser väl tyska! — och kom in bak några
rosenbuskar så fick jag, som var främst, se Butterburkens
jänta och en gubbe stå och kyssas så mycke dorn
orkade i mörkret. Och det var mycke dorn orkade.

Vi tänkte nog alla till mans, för vi vågade inte ens
viska för vi var alldeles inpå dorn, att hitta på något
skoj med dorn. Ofarligt förstås, för Smörkulan är en
hy vens klämmig jänta, fin på skidor och attemobil och
sådant. Och så klarade hon Bicykeln en gång och sa
att det var hon som panglat en ruta, när det var han.
Så hon hade alla våra isympatier. Men ni skulle sett så
dorn for i sär, när Långstroppen klämde i som en
gammal hannekatt igen! Bara för skoj skull förstås.

Jäntan hoppade baklänges som hon skulle kysst en
igelkott i hastigheten, och det var så nära som ögat att
hon trampat mig på fingrarna.

Men så skrattade gubben och sa att det bara var
ett par katter ,som var lika lyckliga som dom sa han.
Och så for dorn ihop igen och började smacka ännu
värre. Att dorn kan tycka sådant är livat!

Nå, vi kunde ju inte vänta tills dorn hade slutat,
utan jag sparkade litet bakåt och träffade Proppen på
håkan, så han begrep att vi skulle ta en omväg, och
det gjorde vi. Och bäst det var hittade Fylax Proppens
livrem. Och då föll en sten från varat hjärta.

Långstroppens manöver i borgis trädgård var
finfin! Han smet som en fullblodig sioux fram till ett
svart fönster och körde fast nålen mellan kitt et och
rutan och knöt fast tråden. Och ,sedan smet han lika
fint tillbaka och äntrade ett litet päronträd så inte
jycken skulle få bett på’n, om han kom ut. Vi hjälpte
till allihop att klara tråden, så den blev ordentligt spänd
och inga kvistar i vägen.

Vi såg hur borgis satt där inne i ett annat fönster
och läste.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:13:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/klampojk/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free