Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Farmor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLÄMMIGA POJKAR
69
Farmor fick bestämt nervtjockt ’som
Borgmästarinnan, för hon både skrattade och lipade så man visste
inte själv vilket man skulle göra.
Dom stod för resten i en hög allihop omkring henne
och bockade sig och stod i så vem som helst, som håller
styvt på renhåriga grabbar, skulle tyckt att det var en
fin födelsedag hon fick, så mycke presenter som låg
där i hennes knä.
När hon kom till sig igen efter en stund, så sa
hon:
— Det ska jag säga er raringar, sa hon. Så glad
har jag aldrig blivit någon födelsedag som jag minns.
Bussiga grabbar är det bästa jag vet, och ni är bussiga.
Tänka sig att säga »bussiga» och »grabbar»! Men
det är väl farmor enda gumman i hela kristenheten
som kan.
Och det tyckte vi allihop var väldigt klämmigt, för
hon isa det precis som riktigt, inte tillgjort eller så.
— Nu ska här bli kaffe och bakelser, sa hon
och steg upp med hela famnen full av presenter. Hur
många är ni? Men här är ju bara nio. Vern är det
som fattas?
Det var Pulle, ingen hade sett att han smitit.
Nå, farmor stegade ned och försvann, och vi gjorde
i ordning igen så min lya har inte på länge varit så
snobbig. För är Julle med som är scout så blir det
ordentligt gjort, fastän han varken är petig eller
viktigpetter på något vänster. Men han får alla andra
grabbar att käcka i lika bra som han själv utan att
islåss eller bråka eller så och utan att göra sig grön
heller. Det är bara som om det vore livat att göra som
han säger.
När jag var ute på vinden och hjälpte till med att
bära in grejorna, iså hörde jag farmor ringa till kondis
och det var hemskt vad hon slog på stort. Så efter den
betan blev hon säkert pank, fast dorn säger dorn stora
att den gumman är inte barskrapad.
Och bäst det var skrek hon att vi skulle hjälpa till.
I ett enda nysande hade Julle, som kan sådant, ordnat
en langningskedja, och koppar och tefat och skedar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
