- Project Runeberg -  Klämmiga pojkar : Berättelse för pojkar /
74

(1931) [MARC] Author: Ebbe Lieberath - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grålle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

EBBE LIEBERATH

(Det gör jag också och jag har heller aldrig jagat
en katt sedan, det vet farmor för hon fick’et ur mig när
hon fick se hur jag såg ut. Jag menar det verkligen för
annars skulle jag väl klått dorn en och en sedan, men
det har jag inte gjort i min ädelmodighet. Min
anm.)

Och så kunde du gärna berätta vem det var som
klådde dorn tre grabbarna från andra kvarteret som
släckte dorn röa lyktena vid gropen i gatan så att en
attemobil höll på att tjöra rätt i för det jorde du
nedrans kul jag behövde inte jälpa till ett smack. J’a aldrig
skrattat så som då du fick den ene att gå efter
tänn-stikor och tända dorn igen pressis som rektorn när han
är som värst var du. Och du kunde gärna tala om
också vem det var som hitta på att vi skulle gratlera
farmor och att vi allti ska snoka rätt på om Knappens
syster isover innan vi visslar på’n. Vi tycker allihop
du är en bra kille sen du sluta opp me å röka då
Julle sa åt de att du var en jassgosse.

Av Pulle.»

Dorn andra breven bryr jag mig inte om att skriva
av för dorn grabbarna har inte vågat hosta oj amt som
dorn här fyra, som farmor sa att jag var feg om jag
inte skrev av.

I stället tycker jag det kan vara så gott att klämma
fram med det där om bankdirektörens betjänt, som
Långstroppen kallar för brallpigan för han är klädd
som en karl men ’står i med disk och städning och så
där som en jungfru. Han är så fin och emaljerad -och
schangdåbel så det riktigt äcklar en. Och när
Butterburkens jänta, som är förlovad med våran
gymnastikgubbe, berättade att han var spökrädd, så var så klart
att vi skulle skoja me’11 ett spårs helst som han lappade
till på galet ställe när han fick akta sig för väta där
bak.

Vi visste att han bor på vinden, och Fylax som är
värre stolle än någon annan i hela gänget när han
sätter den sidan till, hittade på ett klämmigt knep att
skrämma honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:53:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klampojk/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free