- Project Runeberg -  Klämmiga pojkar : Berättelse för pojkar /
99

(1931) [MARC] Author: Ebbe Lieberath - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogslöpare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KLÄMMIGA POJKAR

99

— Ja kanske det. Tack ska du ha.

Och så gick han av skidorna och ’skulle sätta sig
i Julles emmastol. Men det skulle han behövt
skohorn till för han är väl fyra gånger så bred i
katastrofen, som farmor kallar det för, som Julle. Så vi
bröt ris i stället och lät honom sitta ner en emmastol
åt sig själv. Han hade två apelsiner med sig, som vi
fick dela, medans han drack te. Vem i all sin tid hade
kunnat tro att Borgis, som alltid var våran onda ande,
kunde vara så hygglig!

Och när han druckit tet och ätit några kex som
han hade med sig, så stoppade han en pipa och rökte
så det luktade tobak och brandrök om vartannat så
det blev en riktig skogslöpareeld.

— Ni tror kanske att det är första gången jag är
ute på skidor för jag är så här tjock, sa han.

Vi blev väldigt förlägna, för det trodde vi förstås,
fast vi inget ville säga.

— Men här ser ni en som bott i Jämtlandsfjällen i
fem år, sa han, och där klarar man sig aldrig om man
inte kan löpa skidor. Och jag har inte alltid varit så
tjock som nu, må ni tro.

Han skrattade när han såg hur förlägna vi var.
Och så började han berätta att när han var ung så
ha de han varit några år i Kanada och levt i skogarna
där hela tiden. Och det var väldigt mycket livat som
han berättade om det. Och det var nog sant för han är
väl för gammal för att smäcka för att målla sig eller så.

Han kunde nära på lika många knep som Julle,
åtminstone lät det så.

Så om Borgis fortsätter som han börjat så är han
kanske en hedersprick när allt kommer ikring, för det
sa vi sedan alla fyra att aldrig hade vi haft så roligt
med en stor förr, knappast med pappa ens när vi får
skjuta med äxlänntgeväret.

När vi släckte elden och skulle ge oss i väg hemåt,
så skulle han fortsätta till en by en mil bort och då
bad han Julle ge honom kompassriktningen dit. Och
ni skulle sett Julle hur han mixtrade med kartan och
kompassen och till sist sa ett tal! Borgis tittade på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:53:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klampojk/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free