Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogslöpare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLÄMMIGA POJKAR
101
sin kompass och nickade och sa tack och skulle ge sig
i väg, men då sa Julle:
— Farbror, sa han, det gör väl inget om vi åker
bon i farbrors backe?
— Nej då, sa han, bara ni inte sätter krokben för
Ättemodern, era rackare, sa han och knot näven på skoj
och skrattade.
Och så rände han åstad och började sjunga i
glidena så det var riktigt vackert. Och löpa det kunde
han, för det var glid som ingen gör efter.
Vi var alldeles paff och undrade väldigt vem som
skvallrat om vad vi kallade hans käring för.
Vi hem förstås det fortaste vi kunde och skrev
vykort till dorn på epedemin, och i dag ringde Fylax att
dorn kommit över ens om att det var väldigt bra smäckt.
Men dorn skall allt få för smäcka, när dorn kommer ut.
Det ser ut som det skulle bli fred på alla kanter nu
hemma i våra bygder i varat kära fädernesland.
Men i går höll det på att gå galet och hade inte
farmor kommit just som en lyckans galosch så hade
krigstillståndet säkert åter inträtt som det står i
tidningen.
Se det var så att vi fyra varit ute igen vid våran
eld och hade haft väldigt kul för både Junior och jag
hade fått låna var sin kastrull i köket hemma och Pulle
hade köpt en själv för sin veckopenning. Farmor hade
lovat att jag skall få en sån som Julles, jag med, om
jag klarar gemotrin på mellanterminsbetyget, men det
är fjorton dar till dess och ingen kan veta hur det går,
iså det löftet ger jag inte mycke för.
Vi var på hemväg och tog förstås alla backar som
fanns och det var ett hyvens finfint före så det gick så
det blåste kallt långt ner i halsen. Så kom vi alla
fyra i rad i det gamla spåret vid ena sidan av
Borg-mästarbacken och det vet man väl hur det går i ett
gammalt spår med så fint före som det var då! Det gick
så tårarna rann.
Jag stod främst och hade fått en hej ans fart just
som vi skulle förbi borgmästarns och medsamma klev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
