Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ättemoderns kalas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLÄMMIGA POJKAR
123
och då kom deras gli, som jag hade jumpat i efter,
ned med ett paket under armen, och jungfrun kom med
dorn andra fem. Tänk att ha sex glin i ett och samma
hus! Det måste vara månljust! Och en röd jycke på
köpet! Ett sånt hiskligt liv där ska vara, när dom ger
hals allihop! Tur att dorn ingen farmor har, som ger
dorn ett tjuvnyp när dorn blir för svåra.
När det glit som jag jumpat i efter, han som är
nära på grabb, kom, så tittade Ättemodern ömsom på
mig och ömsom på honom, så jag blev väldigt förlägen
för hon såg ut i ögona alldeles som mamma, när jag
klarade mig för scharlakansfebern.
Jungfrun hade med sig en hink med något som
rykte och vi fick nya muggar. Det var varm
ingefäxs-dricka med russin och en massa annat gott i, som
Borgis sa att dorn brukade dricka i skogarna, när dom
skulle festa i Kanada. Fast det står i böckerna att
dorn dricker visky, så den gången smäckte han allt.
Men nedrans gott var det.
Då började Borgis hålla tal för att glit blivit
räddat, men han kom inte långt för det tjocknade i halsen
på’n. Och Ättemodern både grät och skrattade så jag
trodde hon fick nervtjockt igen. Men vi förstod ju
allihop vad dom menade så det var inte långt ifrån
att vi tagit till lipen, för dom var väldigt snälla i
rösten och så där, och det är alltid otäckt att se när
en ’stor gråter.
Det var väl röken som sved i ögona, för jag såg
inte att Ättemodern hade krånglat sig opp och att hon
bäst det var låg på knä bredvid mig. Hon klämde mig
så det knakade i revbena, för hon är väldigt stark, och
jag blev alldeles våt i ansiktet av hennes gråt för hon
grät rätt i tinningen på mig. Jag grät inte själv, det
slår jag mig i backen på, men jag blundade för det var
väldigt förläget med alla grabbarna omkring och allt
det hon sa, som dorn förstås hörde dorn också. Jag
kunde inte komma loss på något vis, men när jag såg
opp, så stod dorn allihop runt omkring med muggarna
i näven, och mitt framför mig stod glit med en stor
nedrans fin cowboykniv, som han räckte mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
