- Project Runeberg -  Klämmiga pojkar : Berättelse för pojkar /
128

(1931) [MARC] Author: Ebbe Lieberath - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scouter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

EBBE LIEBERATH

inte ger sig på ett gäng med grabbar, som vet vad
dorn vill. Nu aktar dom sig allt väldigt noga att hosta
om slynglar och lymlar och sånt där, det kan ni skriva
opp att dom gör!

Vi skulle bilda en scoutavdelning här ute och det
var därför Julle och Borgis var i scoutdräkt. Inne i
stån finns en helan brass med scouter, nära på tusen
stycken säger dorn, och är allihop dom bara hälften så
som Julle, så måste det vara ett nedrans klämmigt gäng.

Julle och Borgis har varit inne i stån och mixtrat
med scouter nära på varenda kväll dom sista fjorton
dagarna, så nu är Borgis styv i allt sånt där som bara
Julle kunde förut. Och i tisdags i förra veckan hade
vi varat första sammanträde. Det var väldigt kul, så
har pappa lika livat på dorn han är på, så är det inte
underligt att han reser in till stan jämt och kommer
hem så sent som mamma säger att han gör.

Vi fick börja med att slå knopar med repstumpar.
Knyta knutar sa Långstroppen, men aktare vad han
fick för knyta!

Och medan vi höll på med att lära oss råbandsknop
och pålstek, som Julle visade oss, så berättade Borgis
historier, så vi höll på att kikna av skratt ibland, och
ibland så det killade efter ryggen av spänning och
ibland så man blev alldeles tyst så vackert var det. Vi
satt i slöjdrummet i Borgis’ källare, som är varat
klubbrum som han kallade det fast jag såg då inga
klubbor.

Sedan har vi hållit till där nästan varenda kväll
och det är väldigt bra nu när det regnar som värst och
all snön smälter bort. Och det är bra annars också
för nu behöver vi aldrig gruffa om vad vi ska göra,
för vi har alltid något livat att hålla på med som Julle
eller Borgis säger till oss.

I går hade dom på sig sina dräkter för då skulle
patrullen bildas. Julle är redan patrulledare inne i
stån och han har två vita ränder på axlarna på blusen
och ett nedrans vackert märke på ena armen för han
är första klass scout. Första klass är inte som i
plugget lägst utan högst och det är detsamma som att vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:53:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klampojk/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free