- Project Runeberg -  Klämmiga pojkar : Berättelse för pojkar /
152

(1931) [MARC] Author: Ebbe Lieberath - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I kanot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

EBBE LIEBERATH

— Ja kanske det, sa Borgis, men ni får vänta ett
par dar, för nu har jag lite att göra först.

— Ska farbror hem och räkna glina? sa Fylax och
hoppade undan.

Vi trodde att nu hade han förkylt alltihop för det
var ju väldigt näsvist sagt. Fast vi har så bussig
tumme med Borgis alle man, så går det ju inte an att
härja hur som helst med en stor.

Men han såg så skojig ut i ögona att Borgis bara
brast i skratt och fångade honom med käppkryckan om
nacken. Och innan Fylax hann blinka så låg han
hopviken över bankdirektörns staket och fick några drag
på skoj över eftermiddan. Tänk om det varit allvar!
Vik hädan hemska tanke!

Vet ni vad Borgis hittade på? Jo bäst det var kom
stafetten en kväll. Jag ska säga det gick undan!
Grabbarna sprang den ene till den andre så dorn tappade
andan och inom tio minuter visste hela gänget vad
det skulle bli av. Utflykt på fyra dar till ett .ställe där
en kille har ordnat med ett feriehem för pojkar som
jobbar på fabriker och så där!

En hel dag höll vi på med att sy ihop filtpåsar
att sova i och madrassvar av gamla potatissäckar,
som vi tvättade i vattentunnorna under stuprännorna
och allt möjligt annat som skulle med, linnepåsar att
lägga mat i och vaxdukspåsar, handdukar och så där.
Aldrig trodde jag det kunde vara så livat att sitta och
isy. Vackert blev det nog inte, men aktare vad det
blev starkt! Långstroppen och jag hängde oss i varsin
ända av hans madrassvar över deras piskbom och nog
braschade madrassen, men inte där vi hade sytt, var
säker på det!

Farmor var kul som alltid för hon stod i så mycket
hon orkade med att köpa proviant som skulle hålla
sig, rökt fläsk, ost och medvurst och allt sådant där.
Och så lovade hon att lära oss att stuva ryggsäckarna
ordentligt, som hon sa.

Hon »remnade i tre stycken» och vi vek oss allihop
för den delen, när Junior på fullt allvar sa att han
aldrig ätit stuvad ryggsäck. Den stuvningen fick han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:13:30 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/klampojk/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free