Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klassicitet och germanism - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Först i och med tyskarnas storartade
själfut-veckling i förra århundradets senare hälft synes
folkligheten egentligen ha förvandlats till det
konserverande elementet inom germanismen}
medan däremot den mer oroliga men lifaktiga
vänstern blifvit att söka inom subjektivismen.
Utifrån betraktadt åter, äro fortfarande än i dag
folkligheten och subjektivismen de två händer,
med hvilka germanismen afväpnar klassiciteten.
Låt oss emellertid gå vidare. Till och med
germanernas böjelse för ståndskillnad och
därmed befryndade svagheter är i grunden äkta
plebejisk, medan däremot romanerna just genom
den friare ton af jämlikhet, som hos dem råder
mellan hög och låg, kommer dem att umgås
med hvarandra som sanna aristokrater.
Mar-chesen språkar som en god kamrat med sin
betjänt och den armaste sate har i Södern en
högre medborgarrang än hos oss, men detta beror
icke på en inneboende folklig anda i smak och
tycken utan på den latinska
samhällsbyggnadens objektivism. En betjänt eller en portvakt
känner sig där som betjänt eller portvakt inneha
en alldeles särskild liten värdighet och
befattning för sig, och så bemöter man honom äfven.
En italiensk kusk vet sig vara något midt
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
