Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klassicitet och germanism - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vacklande mellan klassicitet och germanism.
Hvar konsthistoria inskärper, att den stränga
stilens upplösning i folklighet och humor
betecknar ett sjunkande. Hvar estetisk lärobok
uppställer klassiska teorier för blomstring och
förfall, enligt hvilka stycken som Fredmans
epistlar eller Sven Dufva vida mer känneteckna
förfallet än ägna sig till mönster. Vi erkänna
dylika synpunkter men undvika tillämpningen.
Vi smeka hellenismen med den ena handen
och föijaga honom med den andra. Thorild,
Tegnér och Almqvist låta väl ibland sina
blixtrande paradoxer lysa öfver konstens principer
och det må ju ifrågasättas huruvida icke just
paradoxen är det hopträngda tankeepigram,
som äfven de systematiserande tänkarna i alla
tider satt som de egentliga pelarna under sina
sammanbindande bågar. Det svenska lynnets
beståndsdelar medföra dock gifvetvis en ängslan
för paradoxens oförsonlighet och detta åter
vållar att vi angående såväl det ifrågavarande
ämnet som andra, hellre än att framslunga
verkligt ingående påståenden, merendels stanna
vid ett filosofiskt pastellmåleri utan tydligt skurna
konturer. Emellertid faller det vid en
summarisk öfverblick genast i ögonen hur oerhördt
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
