Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inbillningens logik. Ur bref från en tecknare till en språklärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 6
INBILLNINGENS LOGIK.
hans »sång om det gudomliga», åt hvilken hela
staden hade brustit i gapskratt, att det onda likt
det fula i sig själft stötte alla tillbaka, att det
valen hemlös och utstött bettlare på jorden, ett maktlöst
intet, hvilket endast genom att förkläda sig i det
godas och det skönas kappa kunde smyga sig upp
i härskaresätet.
Hans tankar funno snart aldrig någon hvila.
Han hörde forskarna säga, att människan ej
förnimmer hjärnans arbete, men han trodde dem icke.
När tanken var i upphetsad verksamhet, särskildt
då den formade en kvickhet, såg han små rödgula
och blå ljuskulor blixtsnabbt ömsa rum i hjärnan
och liksom i ett kaleidoskop bilda olika
geometriska mönster, men efter lagar, öfver hvilka han
själf icke kunde bestämma. Denna ljuskulornas
rörelse medförde en förnimmelse af välbehag och
jubel. Inbillningssynerna däremot samlade sig i
trakten af nackgropen men vållade i längden smärta
och blodöfverfyllnad; och äfven de byggdes efter
lagar, öfver hvilka han icke själf var herre. Då
han i en eländig vindskupa låg på sitt yttersta och
kände hur kroppens olika delar i uppror mot hans
vilja eröfrades af sjukdomen och förvandlades efter
dennas lagar, sade han till sig själf: Detta är icke
jag! Hvad är då det jag, hvilket jag burit så stolt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
