Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det nationella som teori och känsla. Svar till min vän Ellen Key med anledning af hennes öppna bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upprunne då denna känsla? Svaret är själfskrifvet.
Ur vetande, ur tänkande, ur teorier! Om du tar
upp en sten från marken och betraktar den med
känsla, därför att den är svensk, så skall denna
känslas vidd bero på din kunskap och dina teorier
om det svenska. Äfven tror jag, att man på rent
teoretisk väg kan omdana både individer och hela
folk och likaväl bibringa dem ett mått af värdig
själfkänsla som själfförakt eller själföfverskattning.
Där det nationella teoretiskt är kastadt till marken,
där lefver det icke heller som känsla.
I femton år ha vi blygts att vara patrioter,
icke blott i klangfraser, ty det synes också mig en
hälsosam förtjänst, utan äfven i sinnet. Med
nedärfdt groll från krigets dagar ha våra grannfolk
missförstått oss och aldrig tröttnat att aga. Halft
med en stoisk filosofs och halft med en träls
undfallenhet ha vi ej sällan själfva räckt piskan. Det
har blifvit en dogm just bland tänkande och ärliga
människor, att det svenska är något undermåligt.
Detta har berott därpå att det teoretiska skelett,
som hade att bära känslan för det svenska, legat
sönderslaget. Hur skulle det vara möjligt att
afhjälpa detta missförhållande, att åter sammanfoga
de lösbrutna styckena, om vi icke vågade vidröra
dem? Hur menar du väl att vi härvidlag skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
