Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skingra sorgen, trösta nöden
blef mitt hjärta ljuft och kärt;
tända hoppets ljus i döden
fann jag mer än ära värdt. —
Själfviskhetens rot, hur sitter
den ej bergfast djupt likväl,
och hur sargar Judas bitter
otack ej alltjämt vår själ!
Öfver skugghöljd jord mitt öga
då jag åter lyfte upp
mot Guds himmel, mot det höga,
mot Orions stjärnegrupp.
Och dess smycken tre, de klara,
blixtrande vid fästets rand,
tycktes sammanknutna vara
som tre änglar hand i hand.
Då förstod jag: att ej stanna
skilda få på lifvets färd
allt det sköna, allt det sanna,
allt det goda i vår värld —
hvarje ljusets svurne hjälte
med dem alla krönt bör gå;
ty som i Orions bälte
blott treenigt de bestå!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
