Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till Louvren ej med oss hon vägen tager,
bort till Bellevilles baracker snabbt hon drager,
och konstpalats och läsrum, tempelsal
hon går förbi, dem ger hon ej sitt val;
sin minneskrans hon flätar ej af lager,
hon lyssnar efter rop från tärda lungor,
från torftig boning, dödens kalla dal.
Ur något källsprång djupt i hjärtats gömma,
hvad ord af eld från hennes läppar strömma!
Vulkaniskt bäfvar detta unga bröst,
en stormsignal är denna spröda röst!
På ejderbädd hon kan sitt lif ej drömma,
ej sofva bort — hon vaka vill, vill lefva
för folkens väl, för släkten utan tröst.
Dock ej en dyster furie — nej, hon ilar —
lik Niobe, hon vill för smärtans pilar
beskydda hvarje lidande så huld,
så modersöm. Hon strör som säd sitt guld
i usla nästen, dit ej dager silar.
»Barmhärtighet!» till millionärn hon ropar,
»Barmhärtighet! Kom, gällda nu din skuld!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
