- Project Runeberg -  Hermes och Diotima. Skådespel i fem akter /
116

(1892) [MARC] Author: Lotten von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

då, så sätta vi OSS här litet. (De gå till soffan på
ven-ster sida i förgrunden och taga plats.) Nu kan ni ju
låta masken falla.

Fru Veber.

Jag har också en gång varit ung.

Ellen

(gör en artig bugning).

Fru Veber.

Och från första ögonblicket jag såg er,
fröken, intogs jag af ett lifligt intresse för er — er
ungdom och älskvärdhet.

Ellen

(som förut).

Fru Veber
(tfrig)-

Och en liknande sympati kände jag efter
mitt första samtal med vår distinguerade
brunnspredikant — på manliga sidan medelpunkten i
vär krets, inte sant? Något sade mig strax jag
såg er tillsammans, att ni och han råkats förr.
Och att detta »förr» utgjort epok i såväl ert som
hans lif. Er intelligenta frimodighet, parad med
kvinlig tillbakadragenhet, tyckes med rätta egnad
att intaga en person med hans karaktär. Men
ett visst tvång synes hvila öfver honom. Detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 23:56:00 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/klhermes/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free