- Project Runeberg -  Hermes och Diotima. Skådespel i fem akter /
123

(1892) [MARC] Author: Lotten von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vrangel.

Jag vill foga mig i er önskan. Det jag går
att omtala tilldrog sig, innan jag hade lärt känna er.

Friherrinnan
(afbryter, till Vrangel).

Vi äro idel Öra. (Man har tagit plats här och där.
Vrangel anvisar åt Ellen platsen vid växtgruppen. Hon intager
den samma och han ställer sig i närheten, lutande sig mot
orgeln )

Friherrinnan.

(till Vrangel).

Det var en gång ...

Vrangel.

(med någon liten ironi).

Ja . . . Det var en gång en gammal
trotjena-rinna här vid brunnen. Gustafva var hennes namn.
Bakom det skogbevuxna berget där borta bodde
hon med den lilla dotterdottern Ava, frisk som
en daggig morgon. Säsongen led mot sitt slut —

Professorn

Jaså, du ämnar gå förbi början och mycket
mera. Annars var det i säsongens begynnelse
som en viss musiker (bugar sig litet) upptäckte
flickan på en marknad i Vesterås, där hon spelade
för folket på sin lilla violin, förtrollande, rent . af
förtrollande för sina år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 23:56:00 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/klhermes/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free