- Project Runeberg -  Hermes och Diotima. Skådespel i fem akter /
134

(1892) [MARC] Author: Lotten von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vrangel

(lyfter af räcket, sträcker armarne mot henne).

Jag föreslår, att ni ville stödja er på min arm.
Gör det tryggt som i går kväll. — Det var ju
inte heller då första gången jag fick vara ert
stöd i ett kritiskt ögonblick.

Ellen

(småleende).

Det är nog sant! Men förlåt, om ni ville
komma litet närmare? . . (Han närmar sig med
vörd-nadsfull ömhet och lägger sakta sin arm kring hennes
lif. Hon lutar sig ned mot hans skuldra. Hennes kind vidrör
lätt hans, då han lyfter henne ned Han släpper henne.
Hennes ansikte är strålande. Hon ser blygt ned. Han anvisar
henne en plats på en nedböjd björkstam invid bersån.)

Vrangel.

Ack, hvilken frisk ängsdoft ni för med er!
Sitt nu ned. Ni kan väl vara litet trött. Efter
idogt arbete är hvilan ljuf. (Hon har satt sig och
lutar sig mot trädet.) Jag hoppas, att ni haft någon
ljuf midsommarnattsdröm?

Ellen.

Dröm ? Nej — något ändå bättre. Jag har
hållit midsommarsvaka — den skönaste och
bästa jag någonsin kunnat tänka mig. (Allvarligt.)
Om ock ett minne från gårdagsaftonen, lik en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klhermes/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free