- Project Runeberg -  Hermes och Diotima. Skådespel i fem akter /
139

(1892) [MARC] Author: Lotten von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tigt kunna hålla af den lilla violinälfvan som en
systerlig vän. Min natur är så komplicerad.

Vrangel

(tager hennes hand, vill draga henne intill sig, men
beher-skar sig).

Ni är likaså älskvärd som genialisk, det är
förklaringen. På tal om er mångsidiga begåfning
har jag med stort nöje studerat er pennas alster,
edra »Ateniensiska blad.» (Tager fram ur sin
bröstficka en tidning.) Ni har ju en verklig talang! Och
jag hoppas att fortsättningen på dessa fängslande
skildringar inte må utebli. De bringa oss allting
liksom närmare och låta oss ändå se föremålen
på ett visst afstånd, något som förhöjer det
poetiskt sköna hos dem.

Ellen.

Jag utgaf dem endast såsom frågetecken. Jag
har fatt det efterlängtade svaret.

Vrangel.

Hur skall jag förstå ert uttryck?

Ellen

(drömmande).

En viss »Hermes», stod för mig hela tiden,
medan jag skref. Och jag tänkte: falla dessa
minnesblad under hans ögon, bli de kanhända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 23:56:00 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/klhermes/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free