- Project Runeberg -  Hermes och Diotima. Skådespel i fem akter /
195

(1892) [MARC] Author: Lotten von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dess förverkligande. Skalden sjunger: »Allt det
ljufva föds och blommar utan strid» —

Ellen

(ser hastigt upp, såsom träffad af hennes ord, drömmande,
som för sig själf).

»Det skönaste och bästa kommer till oss, när
lifvet sofver», har någon sagt. Det är som ett
sädeskorn, gömdt i den mörka mullen. Det gror
i tysthet. Regnet strömmar däröfver. Snart
spirar det upp mot ljuset, när trasten kvittrar och
lärkan slår sina drillar; strået blir en gyllene
stängel, axet sätter sin fulla frukt, som tyngande
böjer det . . . (Lutar sitt hufvud i handen )

Fru Veber

(efter en liten tystnad, med utbrott af verklig sympati).

Ni har läst och rest, sett, lärt och känt och
tänkt mycket, intet under om ert tal är
innehållsrikt och ert leende är godhetens leende. Ack,
fröken Lennes, jag blyges stundom öfver att
förnumstigt ha velat — hur skall jag säga? —
bistå er i kampen för lyckan. Men det är bara
så mitt sätt. Måtte ert utbyte af mitt närmande
till er inte varit alltför ringa mot mitt!

Ellen

(ser litet förvånad på henne).

Något kunna vi ju alltid lära af hvarandra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 23:56:00 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/klhermes/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free