Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ava
(synes träffad af hennes ord).
Ännu mindre för min skull, för hans lilla
Avas skull. Du skall veta, ja, du har ju hört
det nu, att jag redan länge, under det han varit
borta, trott mig veta, att han sörjde henne, sin
lilla Ava, som död.
Ellen
(rycker till. Reser sig och fattar hennes hand).
Tyst, barn! Tala ej så. (Som för sig själf.) Midt
under sorg och bekymmer har dock lifvet ännu
sina kraf att fylla. (Vänd till Ava.) Det skulle djupt
smärtat din käre lärare, doktor Vrangel, om han
hört dig tala så. Han skall stödja och
upprätthålla dig. Du är honom mycket kär, lilla Ava.
Jag för min del är nöjd med hvad lifvet ger, om
endast han — som vi båda värdera så högt — är
tillfredsställd med sig själf. Jag skulle inte kunna
uthärda, om ett smärtsamt styng i hans själ
förbittrade hans dagar för min skull. Farväl, Ava!
Lef lycklig och gör din vän lycklig. (Går hän mot
högra dörren.)
Ava
(synes allt mer träffad af hennes ord).
Jag ser att himlen ingifvit dig en kärlek till
honom lik min. Du vill försaka allt för honom,
du, som han måste beundrande älska, du som är
så skön och ädel. Hvad bör då inte jag,..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
