Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skymtvis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skäll
593
skäl
verbrühen; gn fördärfvad, ihjäl gn jn
verbrühen.
skåll-6«/fa Brühfass n②; -het a. brühheiss;
~vatten n Brüh wasser a©.
Skållning, ~en, ~ar 1. (skada) Verbrühung
f. 2. Abbrühen n⑤.
Skållik a. schalen-, becher-förmig.
Skålpund, -^, ~ Pfund n④; -fot Pfund-
fuss w③; ’—svis ad. pfundweise.
Skål-ro~ ⚘ Gras-, Stroh-rost »»(g) (Eecidium);
~ tal n Trinkspruch m②; Aafta ett ~tal för
gn einen Trinkspruch auf jn halten;
talare Trinkspruchredner m②; -tom ⚓ a.
ohne Ladung und Ballast; verk n
Stückarbeit f; ~verkare Stückarbeiter m③.
Skåne np. Schonen ri©.
skåning, ~en, ~ar Bewohner von Schonen,
skånsk a. von, in, aus Schonen, schonisch.
skånska I. ~n. ~or Bewohnerin von
Schonen. II. ~n Mundart Schonens.
skåp, ~et, ~ Schrank m②, (högt) Spind n②;
kläd-, mat-, bok-— Kleider-, Ess-,
Bücherspind; litet ~ Schränkchen n④; dokument-
~ Registratur f; osp. här skall ~et stå liier
gilt kein Widerspruch, das Weib will
einen Willen haben.
skåp-fclocfa» Wanduhr f; ~mat kälte Küche;
fattig som en -råtia arm wie eine
Kirchenmaus; —(s)dörr Schrankthür f; ~smak
dumpfer Geschmack©; —{s)nyckel
Schrankschlüssel m②; -supa vi. still schnapsen;
~suparé stiller Schnapstrinker ©.
skår, ~et, ~ Kerbe f.
skåra, ~n, ~or 1. Einschnitt m②; ~ med
sågen Einschnitt mit der Säge, (med knif)
Kerbe f. 2. T ~ * skrufhu/vud Einstrich
m①, Einschnitt am Schraubenkopf; fil,
såg till tkrufhufvud— Einstreich-feile f, -säge
f. 3. (å vapensköld) Schildesteilung f,
skårsa, ~n, ~or Schramme f.
Skäck, ~ en, ~ ar Sch eck m①. [terbunt.
Skäckig a. 1. scheckig. 2. (fig. brokig)
kun-skädda, -n, ~or 1. i Joch n④, Jochpinne
f. 2. zo. Scholle f (platessa).
Skäde ⚘ Lolch m① (lolium).
skäfta vt. 1. stielen, bestielen. 2. vid gt
et. anstücken. 3. fyr—d väf vierbindiger
Köper.
skäfva, ~n, ~or Schäbe f, Achel f.
skäfvig a. voll Schaben.
Klint. Svensk-Tysk Ordbok.
Skägg, ~et, ~ 1. Bart m②; få ~ einen B^rt
bekommen; helt ~ Vollbart; tala i ~et in
den Bart murmeln, brummen; le i sitt ~
in den Bart hinein lachen; tala ur ~et
heraus mit der Rede! tvista om påfvens ~
sich um des Kaisers Bart streiten 2. ~
på ostronKiemenblätter der Austern; ~
på hattsvampen Blätter des Hutpilzes. 3. &
Schegg >m①.
sllügg-anläggning Bärtchen n⑤; ~bprsle
Bartbürste f; ~botlen Bartstoppeln pl; -dopping
zo. Haubensteissfuss m② (colymbus
crista-tus); -finne Bartfinne f (acne mentagra);
~-fjun n Bartflaum m②, Flaumbart m②,
Bartstoppeln pl.; ett ~fjun ein Barthaar m②;
~gam zo. Bartgeier m (gypaeies barbatus).
skäggig a. bärtig; -het Bartwuchs m③.
skägg-fcarp zo. Barbe f (barbus); -laf ⚘
Bartflechte f (usnea); -lapp (på höns) Kinn-,
Kehl-lappen m②; -lös a. bartlos; ~löshet
Bartlosigkeit f; ~mes zo. Bartmeise f;
strå n Barthaar n④; -stubb Bartstoppeln
pl.; ~ tråd se töm; -svärta schwarze
Bartwichse; ~ töm (på fiskar) Bartel f; ~vax
Bartwichse f; ~växt Bartwuchs m③.
Skäkta, ~n, ~or 1. T (för im; Schwinge f.
2. zo. (vägglus) Wanze f. 3. f Bolzen m⑤,
Pfeil m③.
skäkta T vt. ~ lin Flachs schwingen; lin,
hampa ~s Flachs, Hanf wird
geschwungen.
<b>Skäkt-(e)&fa<2</b> ⚘ n Pfeilkraut n⑤ (sagittaria);
~ (e)fall n Schwingwerg m②; ~knif
Schwingmesser n②.. ’
skäktning, ~en Schwingen n②.
Skäkt-stoZ Schwing-brett n④, -stock m②;
-trä n Schwingbeil n②.
Skäl, ~et, ~ 1. Grund m②; af hvad ~ aus
welchem Grunde; ~ Ärar/dr Grund aus
welchem;:på goda ~ aus guten Gründen;
höra ~ och mot— Gründe und
Gegerigrün-de hören; ge ~ för sitt handlingssätt seine
Handlungsweise begründen; angißandeaf
~ för g i Begründung e-s D.; taga ~ sich
belehren lassen, Vernunft hören. 2. med
~ mit Recht; med rätt och mit Recht
und Billigkeit; utan ~ ohne Grund; han
har ~ att vara- glad er hat Ursache froh
zu sein. 3. göra ~ för sig zur Genüge
arbeiten; göra ~ för sig vid bordet zur Genü
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
