Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken - Sokea Ani
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmält är. Och emedan han ingen hjälp åstadkomma kunnat, ty
har han honom med allan rätt såsom en bedragare förbränt
med hela hans följe, jämte den förmodan, att om han varit den
rätte guden, som gjort himmel och jord med allt vad däruti
finnes, så borde han väl kunnat borttaga sjukdomen och alltid
friat sig från elds förtäring. Varmed de uti ondska
församlade lappmän blevo stillade samt läto sig åtnöja med vad
som skett var.»
Nu slöto sig flera till den kristna tron utan all fruktan,
och när plågan avtog och bröderna efter flera år välsignades
med hjordarnas förökelse, beslöto de, att såsom tackoffer bygga
Herranom en kyrka.
På den tiden gick barrskogen mycket längre upp under
fjällen än nu, och ända intill Saarikoski, där den stora
flyttvägen gick fram, vuxo stora tallar. Dessa höggo de tre
bröderna ned och arbetade så med mycken flit jämte sina söner
på den helgedom de ville giva sitt vandrande folk, när de
mot vintrarna kommo in ifrån Nordhavet.
På detta sätt blev byggnaden omsider färdig, och därav
vart Rounala kyrka.
Det blev ändå flera bland fjällfolket, som nu syntes lämna
den gamla gudsdyrkan. Och när »hädanefter renar begynte
dö», står där i den gamla krönikan, »så offrade de en kalvhud
till kyrkan på altaret under prästens fötter och på predikstolen
väl många med klövar, huvudet och horn sammanhängande,
sådant de sina seitar fordom offrat hade, utan tvivel därigenom
bätter lycka hoppandes».
En av Päivläs söner hette Vuollaba. Han blev den
ivrigaste av alla i den kristna tron, och prästen 1 Jukkasjärvi tog
honom till sig och gav honom undervisning i den rena läran
samt lärde honom läsa i bok. När han kunde alla trons stycken,
fick han prästens eget manuale med sig och drog så från by
till by predikande om den guden, som sannerligen har gjort
himmel och jord och ensam hjälpa kan, samt omstörtade
hedningarnas avgudar.
I Ani, som i unga år varit hans lekkamrat, fann han en
uppmärksam lärjunge, och han fann mera än så, hon gav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
