Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken - En jordafärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingen lätt sak, ty när han kom till komministern från Luleå,
herr Christian Elingius och komministern i Enontekis herr Olof
Mattsson Sirma, ville båda hava försteget.
»Jag är äldre än I», sade komministern från Luleå.
»I stigen intet dit!» sade Sirma.
»Jag giver dock icke vika för eder, I renoxe!» svarade
Elingius föraktligt.
»Oxe kunnen I vara själv. Och emedan I det ären, skolen
I ju sändas till Jukkasjärvi lappar, haver jag förnummit. Ingen
lärer eder lida, där I ären.»
»I det prästgället varder jag då eder förman», svarade
Elingius triumferande. »Då skall jag eder visserligen tukta.
Veten I ej, att min moder är Steuchens broderdotter?»
»Jag aktar icke Steuchen stort, när jag sitter i öknen»,
svarade Sirma. »Och eder arm når ej så långt som eder onda
tunga.»
Det var ej långt ifrån att de båda stridslystna männen,
vilkas inbördes fiendskap var allom känd, använt handkraft,
men den myndige Umeåprosten Johannes Plantinus kom
tillstädes och lyckades för tillfället stilla trätan.
Eller kanske klockorna gjorde det, då de ringde:
Bing, bång! Bing, bång!
Levnadsdagen är icke lång.
Snart föres ock du till graven trång.
Bing, bång! Bing, bång!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
