Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken - Sirma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nye prosten 1 Torneå, herr magister Henricus Forbus, som reste
upp till kapellet. Där skulle bliva visitation efter noter. Herr
prosten mottogs med största heder, och mor Catharina dukade
fram både rentunga, blodmage och plimä, men prosten aktade
icke för rov att likväl ställa sin värd till rätta.
I kyrkan läste han lagen för honom och befallde honom
strängeligen att icke övergiva sin församling, såsom somliga
för sed hava, att icke befatta sig med näringshandel, som var
uttryckligen förbjudet, och att icke pläga umgänge med de
danske i Norge, de där voro Kungl. Maj:ts och rikets fiender, var
de än bodde.
Sedan fick församlingen sin skrapa för att den också
rymde från kyrkan. Herr prosten var mäkta vred och hotade med
ännu högre böter. Lapparna svarade, att de måste till Norge
ibland. De gingo i kyrkan där. Visserligen förstodo de ej det
norska språket, men de gingo ändå för att visa sin goda vilja.
Prosten gillade ej denna ursäkt. Han befallde dem att ej välja
präster såsom några andra nymodiga villoandar, vilka Gudi
klagat så gjorde. De skulle hålla sig till sin egen kyrka och
därmed basta. Lapparna lovade att lyda.
Åter vände sig prosten till Sirma. Han befallde honom
strängeligen »att med trohet och ospard nit sköta sin församling
samt informera sina åhörare i deras kristendomsstycken,
besynnerligen tillhållande dem att självkrävjande leverera sina
spåtrummor i sin pastors händer till att förgöras. Ville Sirma
ej ställa sig denna kärliga förmaning och sådant kristligt råd till
efterrättelse, ville konsistorium befria honom från all
vedermöda och i hans ställe till herde för lapparna insätta
gymnasisten Johannes Antillius, om vilken man granneligen visste,
att han in illa gente[1] ett rart dygdeleverne förde.»
Henricus Tornström och Tuderus hade skrivit till Sirma
i samma anda, men han lyckades aldrig begripa varken dem
eller den beskedlige Anzelius eller den ryslige Forbus eller
ens Maxime venerandum consistorium. Alla sade de, att han
skulle stå i sin kyrka och upptukta sin församling, men det
var ett rent undantag, att där var någon församling. Den var i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
