Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken - Sirma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herr Christian drog sig omsider inom sitt skal. Han
reste knappt mera till Sirma. Men skriva kunde han än, och
nog var det han som styrt om att Tornström och Tuderus,
Anzelius och den ryslige Forbus rest i stället. Nog var det
ock han, som funnit på den dygdelevande gymnasisten
Antillius, den där hotat taga Sirmas prästgård till rov. Herr
Olof förstod det så väl, och så from han än var, straffade han
lastaren, var han kom åt. I Liber saplentixe, som prosten
Torneus tolkat till lapska, stod det ju skrivet: »Visheten är så
from, att hon icke låter lastaren ostraffad bliva.»
I Lappland gå rykten med svindlande fart. Ingen vet
hur det sker. Om det ej är trolltrummans skuld. Herr
Christian Elingius hade på år och dag ej besökt sitt kapell vid
Lätäs-enos vatten. Men allmänt sades det, att herr Olof nu
ock börjat brygga öl och sälja till folket samt att han
dessIkes en längre tid härjat bland ekorrarna och skulle föra en
last med gråverk till Norge och där driva olovlig handel.
Elinglus tänkte passa på tillfälle och visitera, när kapellanen var
borta. Länsmannen hade just kommit upp till Jukkasjärvi
prästgård, och det kunde passa att taga honom med.
Drängen körde först, så kom länsmannen, och herr
Christian sist i sin pulka. Genom öde marker bar det av.
Det var mörkt, det var kallt, och renarna foro fram med
rasande fart över myr och sjö. De slingrade fram i stora
krumbukter, ty så är deras sed, och så var även herr Christians.
Herr Olof var ock ute på resa. Han förde gråverk och
ripor till Norge, och det bar så underligt till, att han mötte
sin förman i Köngämäs dal.
»Vart månde herr Olof fara?» sporde Elingius.
»Det kommer eder intet vid!» svarade Sirma.
»Det kommer mig visserligen vid», sade Elingius, »jag reser
å ämbetets vägnar. Jag skall visitera och se edra böcker.»
»Rannsaken I», svarade Sirma, »I varden där ingen
finnandes.»
»Vad förer drängen med raiden?» sporde åter herr
Christian.
»Det kommer eder ej heller vid», svarade åter herr Olof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
