- Project Runeberg -  Klocka och trolltrumma : syner och sägner från Torne dal /
107

(1914) [MARC] Author: Emil Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken - Keksin tulva

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Keksin tulva.[1]

I Torneå gamla bondkyrka fanns blott en märkvärdighet,
har det sagts, nämligen det underliga årtalet 1 porten.

Mer. innanför denna sågs dock ännu en, som jag glömt
tala om. I vapenhusets golv låg en stor flat sten, över vilken
alla måste gå, då de skulle in i kyrkan. Den var som en
vanlig sten — blott nött av många fötter — och intet
förunderligt såge på dess yta, när allt var lugnt och stilla i Torne dal.

Dock hände under vissa tider, att stenen blev fuktig
såsom av himlens dagg eller av regnet från mörka skyar.
Vattendroppar, små eller stora, täckte hela dess yta, fast
taket var tätt och porten stängd. »Stenen i kyrkan har
gråtit», sade folket. Och då gick man med bävande hjärta.
Då väntades onda tider: väldiga vattenfloder, stormar på
havet med skeppsbrott och vrak, ja hunger och pest, krig
och örlig. Så sade de gamla, som varit med förut och kunde
tyda järtecken från ovan och nedan.

När folket i tidiga vårens dag året 1677 kom in i kyrkan,
vordo alla förskräckta. Oro och ångest stodo att läsa i allas
anleten, sorg och fruktan, och man böjde sig djupt i
bänkarna. Ty stenen grät.

Man bekände för Gud sina synder. Nikku från Vojakkala
lovade lämna åter en kappe salt till dess rätte ägare. Lassi
från Mattila ville skänka tio plåtar till kyrkan, och Kauppin
Isko från Kukkola by lovade den fetaste laxen, blott Herren
i himlen ville avvända straffet för att han ljugit om fångsten
för kyrkherrn i fjol.

Men vad var det för straff, som väntade dem, som
byggde och bodde i Torne fruktbara dal? Jo, snart skulle detta
bliva uppenbart. »Keksin tulva» kom: den stora flod, om


[1] Så kallas en finsk sång på konstlös vers, däri bonden Keksi i
Torrakankorva i Övertorneå besjunger den stora översvämningen år 1677. »Keksin
tulva» betyder »Keksis översvämning».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:57:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klotrumm/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free