Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken - Andemakter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ande. De som supa med honom och giva honom renstekar eller
kälkämnen, dem släpper han in i kyrkan, och de få sitta som
herrskap i bänkarna. Men fattiga nådehungrare dem stänger
han ut i förstugan. Och sedan stämmer han folk till tinget,
för att de hålla gudstjänst i förstugan. När inte prästen
vill hålla gudstjänst med oss, få vi väl hålla den med
varandra.»
»Se on vissi — det är säkert», instämde Isak Törinä,
»och det var riktigt Guds ord, som Svarten talade till oss,
det kan jag intyga.» Han drog några bloss ur sin pipa Isak,
och sedan fortsatte han :»Wickman säger, att Svart är
en villoande, men jag vet förvisso, att han fått den Helige
Ande. Det var ett helt år sedan vi en söndag stodo framför
kyrkdörren och talade i gudeliga ting. Då föll det ned
rimfrost från kyrktaket tre gånger på Svartens huvud.
Det var som om den Helige Ande kommit i duvoliknelse. Och
det var då han gick in i kyrkförstugan och predikade för dem,
som stodo därinne, så att många andra fingo Anden. Och
då var det som Hans Månasdotters Brita började dansa som
konung David framför arken och sjunga: »Loven Gud i
himmels höjd!» på svenska. Ja de styrkte inför rätten,
som alla vet, att hon sjöng hela psalmen på svenska, fast
hon inte kan ett enda svenskt ord utan bara finska och litet
lapska. Och då fick också Ablona Mickelsdotter den Helige
Ande och lovade Gud med stor fröjd, och båda flickorna
dansade i förstugan i glädje och hjärtats enfaldighet. Jag såg
alltsammans själv, och jag sade som det var vid tinget.
Det var sant vart enda ord.».
»Ja, nog vet vi alla», avbröt honom korpral Kruskopf,
att Isak är av sanningen. Det är lika visst som att prästen
är av den fadern djävulen. Och det kan jag själv intyga,
att medan Svart predikade och båda flickorna sjöngo och
dansade i hjärtats fröjd i kyrkförstugan, stod Wickman
därinne och dundrade och fördömde. Han kallade ’talarna’ för
villoandar och satans anhang. Wiklund och kyrkherrn i
Matarengi fördömde han på samma sätt och varnade alla
för att fara och höra dem. Han skulle strida till sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
