Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken - Orgelns underliga färd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilken skön klenod de kunde få däruppe för ett ringa pris; och
för Herrens och herr Nils’ skull hade man beslutat sig för
köpet. Nog skulle det ock bli lättare att sjunga, när
orgeln ledde sången. Gamle Jakko hade ju haft sådan
basunaröst, att maken ej fanns i fem socknar. Men nu hade har
mist nästan alla tänderna. Den nya basunen kom då bra till
Pass.
Orgeln hade kommit med galeasen »Tre systrar» strax
efter det isen gått, och en hel flotta af båtar — flera än som
behövdes — var den till mötes i Torneå. Det var en ren
glädje att få hämta vad magistern sänt upp.
Forsbåtarna kommo från flera byar, de hade ränt utför
Vuendokoski, Matkakoski och Kukkola fors. Det hade gått med
lust och liv. Men nu skulle man upp för ström och forsar
med lastade båtar. Det var för Guds folk som att kämpa
mot de starka makter, som i världen äro, men Herren
var med och hans änglar. De trogna skulle segra till slut.
Nu fick man dock vila en stund efter möda och strid
första dagen; och Herren hade skickat den välsignade
siken. Aldrig skall man förakta Guds gåvor, och därför,
när fisken var stekt, höll man till godo med allvar och
andakt. Man åt för hela den gångna dagen, och starkt är i
fråga, om man ej åt för den kommande ock. Ty sik, som är
stekt och halstrad på detta sätt, är mäkta god och närande.
Man skall äta den så varm som man kan, nästan ännu när
den sitter i elden. Det kunde åtminstone Nila Sompo, som
också var med och nyss kommit in. När han handskades
med Guds gåvor, måste man tänka på den »lille bukote
lappen», om vilken den lärde magistern Torneus berättat, »det
han uti ena mål äter en stor fet lax ensam».
Med Nila hade ock kommit in genom dörren den där
Erkki eller Erik, som följt med ifrån Stockholm för att
sätta upp hela verket. Han var finne från Åbo den där
och gesäll hos honom, som byggt den nya orgeln. där nere.
Det var en världslig och pratsam man, som haft mycket
att förtälja från kungens stad. Han hade visst talat hela
dagen, men hade ännu mycket kvar, och för resten nekade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
