Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och tungt från slokhatten öfver hökögonen till
de slitna, grofva klackjärnsstöflarna. Ingen
säger något. Ingen hälsar. Han är hemma.
Nu ska han klä af sig i köket. Byta
allting, ty han är genomblöt af arbetets svett.
Han ska tvätta sig, klä om sig, äta och gå
igen. Ty på kvällen börjar hans andra lif.
Det lif, som lefves för framtiden på Folkets
Hus, på sjukkassan, på kooperativa
föreningen, på nykterhetsföreningen, på alla
dessa möten, som sträfva genom fattigdom
mot framtiden. Där är också bergsprängarens
plats i ledet och dit ska han gå äfven i
kväll.
Men först måste det sägas, det där, som
ska pina honom som ett piskrapp, först
måste det hända något, som ska trycka ner
honom ändå djupare i elände. Han och
hans hustru måste få veta, att deras Ellen
vill ligga i soffan hemma, när hon ska dö,
och hon vill ha far och mor hos sig. Ty
hon är ung och rädd, fastän modet inte
synes svika. —
Hustrun ställer med maten, arbetaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
