Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rummet, mörkt, kring de båda människo
barnen, som älskade hvarandra.
Modern kom hastigt in från köket. Hon
skyndade fram och tände lampan.
Flickan låg stilla. Motståndet var slut.
Hopsjunken under täcket hade hon stannat i
sin sista rörelse och gaf sig viljelöst åt våldet.
Ilon såg upp igen med samma stenhårda,
onaturliga blick, som kom liksom ur
ögonhålornas djupaste botten.
Den gamla arbetarehustrun började gråta
högt. Hon talade till flickan med
osamman-hängande ord. Kärlekens språk, kvinnornas
eget språk utan tydliga ord; de glömma det
inte ens i dagens tunga arbete. En moders
farväl till barnet hon föd t med glädje och
pina och gifvit människolifvets glädje och
pina i arfvedel; farväl till barnet hon jollrat
med och lärt att tala — hur lika äro inte
de första orden och de sista mellan mor och
barn! Lika formlösa, lika famlande i oändlig
kärlek. - Flickan låg orörlig med samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
