Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ståndaren — allt gott och ädelt åt dig själv. Problemet
är löst.
VEROER:
Jag ger mina fiender all ära de förtjäna, när jag slåss
emot dem. Sådant bruka goda soldater förstå att värdera.
Lennhardt:
Om detta vill jag inte diskutera med dig. Hélène
duger i varje fall inte till soldathustru. Både hon och du
måste ni böja er för detta faktum, som jag inte rår för.
Man tar inte en förfinad drivhusblomma hur som hälst
och planterar om henne i kalljord. Du må sedan tänka
vad du vill om drivhusblommorna.
Verger:
Hélène är värd bättre än ett liv i drivhus.
Lennhardt:
Det finns lagar, som man måste lyda. Inte för vår
egen skull, men för rasens, för kulturens skull, för att var
och en ska kunna leva sitt eget liv inom samhällets
gränser.
Verger:
Jag vill inte leva inom gamla gränser!
Jag vill hellre slunga mitt spjut så långt jag mäktar
in i det okända. Där spjutet dalar och tar mark, där går
gränsen för min förmåga, där slutar min andes rike, där
böjer jag mig. Men inte förr.
Inte stannar jag som en hemtam hund på gamla
husbondfolkets ägor.
Du talar om lagar, som måste lydas för kulturens
skull! Jag erkänner inte dessa lagar. Jag har min egen
kultur. Ännu inte färdig. Men jag skapar den med mina
händer och min hjärna. Här innanför min panna stiftas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
