Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är som om osynliga granater skulle krevera
omkring mig i mörkret. Ljudlöst — men skärvorna spridas.
Nästa skott kan träffa prick — och då sopas vi alla
bort — rent hus.
Vera:
På dig ha vi trott! På dig ha vi litat!
Du gråter ju som en flicka!
VEROER:
Jag gråter inte?
Vera
far lätt med handen över hans ansikte:
Är det inte tårar, detta?
Så svag är du alltså.
Veroer:
Ja.
VERA:
På din styrka ha vi alla byggt. Nu rasar alltsammans
som ett korthus. Det faller över oss, och hela den långa
kampen är förspilld, blodet som flöt, är bortrunnet till
ingen nytta.
Allt är förbi med oss.
Veroer:
Förbi!
Vera:
Du lärde oss vad som var rätt, du gav oss mod.
När allt var som mörkast, tänkte vi på dig — och
bara den tanken gav oss ljus igen. Vi ha kamrater i
fängelserna. Var dag tänka de: Verger är ännu fri. Vår
sak lever med honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
