- Project Runeberg -  Vargungarna. Skådespel i fyra akter /
149

(1913) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÉLÈNE:

Dina ord är endast sådant som du säger. Men jag
känner dig bättre, du måttlöse skövlare. Alltid ska du
vara utanför alla gränser, åt vilket håll du än vänder dina
tankar.

Âh, du! Jag känner dig bättre nu. Din röst är ändå
kärlekens röst, din tystnad är mildare mot mig än dina ord.

Veroer
tar henne i sina armar:

Hélène — du dåraktiga, ljuva lilla kvinnobarn! Kan
du höra — tyst! — lyssna vid mitt hjärta — kan du höra
vad det viskar därinne?

Hélène:

Ditt starka hjärta ropar så högt —

Veroer:

Det ropar inte längre av proletärernas hat — och inte
heller av krigarens grymhet. Det ropar endast av
människans stoltaste glädje: frihet, frihet!

Hélène:

Så hopplöst är livet! Endast döden är något värd.

VERGER:

Det kallar du hopplöst?

Att leva endast för sin egen lycka, sin egen kärlek,
det är sämre än att inte leva alls.

Att ensam vilja härska över andra, det är att ödelägga
sig själv till dess man ingenting äger av livet längre.

Ja, det är hopplöst!

Men att äga sig själv, att härska över sin egen ande
— det är lycka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:58:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kmvargung/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free