Knäppar på lyran / 20 (1844) Author: Elias Sehlstedt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den utestängde Äkta Mannen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den utestängde Äkta Mannen.

Vinterstycke.

Nå men, har man sett på så befängdt-san, Ljuset har hon släckt och porten stängt-san, Jag ej vågar bulta, Får väl gå och stulta Hela natten, fastän det är strängt-san!         Snö och blåst utaf den bistra sort-san, Västen tunn och fracken något kort-san, Hur jag jemnkar kragen, Fryser ändå magen: Öfverrocken har jag spelat bort-san!         Vore min Barbara mera öm-san Men nu är hon som en furie gröm-san. Säkert hon mig strypte, Blå och gul mig nypte, Om jag störde hennes ljufva dröm-san.         Magen svider, jag kan ej stå rak-san, Snön går in, som i ett sprucket tak-san,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>