Måns med mörk och dyster panna
Satt uti sin kanapé:
”Ruinerad ett tu tre,”
Tänkte han och såg Susanna
Reda till en stor supé.

        Men, ack se! vid porten stanna
Vagnar — o, med björnar i!
”Gud!” skrek Måns, ”det är förbi!”
”Lappri, lappri!” skrek Susanna,
Gömde Måns i skafferi.

        Måns försmädligt, för att banna,
Sade till sin äkta vän:
”Gillstun vinkar mig igen!”
”Lappri, lappri!” skrek Susanna,
”Nog kan du dig repa än.”