Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungens gärningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181 KONUNGENS GÄRNINGAR
— Säg mig, bad kungen, kan du komma ihåg
några av de goda gärningar jag gjort mitt land?
— Dem skall nog historien minnas, sade prästen
besvärad, ja, och Gud. Ers majestät, det är min
sorgliga plikt att bringa till ers majestäts kännedom
vissa symtom, som ge anledning — som möjligen
ge anledning till en viss försiktighet.
Det var som om kungen vaknat upp ur en dröm.
— Berätta, befallde han kort, lyssnade så
uppmärksamt till hovpredikanten, klippte av honom,
ställde frågor.
— Bed prinsessan komma, sade han slutligen.
Beth, sade han och smekte henne, du är den enda
förnuftiga i familjen. Vi måste resa härifrån, över
gränsen...
— Ja, snälla hans majestät, svarade hon,
begagnande sig av ett smeknamn sen barndomen, men lova
att jag får en sak först?
— Ja, det får du, vad då?
— J° jaö–vill gifta mig med Christian.
— Vill han det?
— Ja! Det var klart.
— Christian, sade kungen, och den unge mannen
skyndade fram. Är du beredd att gifta dig med min
Elisabeth genast, min son?
— Ja, ers majestät!
— Kalla mig far. Och bed de andra herrarna
komma hit. Jag vill höra om inte en kung, en.
statsminister, en krigsminister och en präst tillsammans
ska kunna ordna orn en dispens åt de här två och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
