Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De blå silkesstrumporna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2IO DE BLÅ SILKESSTRUMPORNA
rakt i ansiktet på mig och så sa han: Hör nu fröken,
brukar ni gå i himmelsblå strumpor?
— Nej, herr generaldirektör, svarade jag.
— Begrep du med detsamma, Marie?
— Nej, gudskelov, och jag tror, att jag såg lika
dum ut, som jag kände mig, för han lät ämnet falla
och gick vidare efter ännu en blick, som jag tydde
till: Nu har du väl ändå inte lurat mig ? Sen ska han
ha sneglat på alla flickornas ben, till dess han
upptäckte en syndare, som hade maken till dina ben.
Hon kallades in enskilt, och hon säger, att han
blivit galen, och att hon nog blir förvisad till övre
Norrland.
Jag frågade, om vi måste bekänna. — Då blir ju
min bordskamrat fast, sade Marie. För resten så är
den flickan med strumporna förlovad, och hon
säger, att hon gifter sig hellre än sitter i Haparanda.
Efter detta gick jag naturligtvis in till mig och tog
av mig silkesstrumporna. Då föll mig den
olycksaliga tanken in, att eftersom jag inte fick bära dem
mer, så kunde jag så gott skicka dem till honom, som
letade efter dem. Jag tog en lapp och skrev:
"Detta är de rätta strumporna. Skicka dem till
Haparanda."
Lappen lade jag in i paketet, och så skrev jag
generaldirektörens namn och adress utanpå. Men
när jag på vägen till matematiklektionen skulle gå
in på posten med strumporna, tvekade jag och gick
förbi. Uppslaget var visst ändå inte så förfärligt
kvickt, som jag tyckt i första ögonblicket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
