Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De blå silkesstrumporna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE BLÅ SILKESSTRUMPORNA 20/
och inneha ämbeten i mitt Verk, så länge bör de
också bli lojalt behandlade där. Jag kallade upp två
av de äldsta fröknarna och frågade dem, vad det var
de egentligen hade att klaga på mig. Men de hade
aldrig klagat, nej inte alls. Om dessa två begagnat
sig av tillfället, om de ändå förstått, att jag var
uppriktig, inte försåtlig, när jag frågade dem! Men
de förstod inte ögonblicket, de ljög och var så släta
i synen, som om de behandlats där av censuren. Då
gick jag på spaning efter de blå silkesstrumporna.
Jag kom på fel spår, men det dröjde, innan jag
upptäckte det, hon såg så skyldig ut. Jag började tycka,
att det var en ömklig feghet, mina underlydande
visade. Då kom ert paket på posten med den lilla
hälsningen i. Ni var då inte feg, ni hade skrivit ert
fulla namn och adress utanpå, tre veckor innan ni
skulle anmäla er som sökande till kursen. När jag
fann er bland de sökande, ställde jag om, att ni
blev antagen. Och nu har jag er alltså här och kan
få veta vad i Herrans namn ni tänkte på?
Vad skulle jag svara? Inte hade jag tänkt något
så vidare. Det var ju ett misstag, att paketet
någonsin blivit avsänt och min förryckta idé bragt i
verkställighet.
— Jag har ångrat mig så kolossalt förut, sade jag
efter något betänkande. Men nu är jag så glad, som
jag aldrig trodde var möjligt, när generaldirektören
upptagit mina förflugna ord så storslaget. Då gör
det inte så mycket, att jag måste till Haparanda, om
de andra får det bättre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
