Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En biskops själ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 EN BISKOPS SJÄL
—• Vad nu, sade statsrådet som var vid gott
humör den dagen: utredningen är väl inte färdig
redan?
— Jo, minsann, sade Levander stolt, det är den.
De obefordrades ställning är prekär, och jag som
sekreterare i kommittén har inte legat på latsidan,
som statsrådet nog ska se.
— Å, det vågar du komma och säga mig i
mitt ansikte, sade statsrådet och antog med ens en
misslynt och bister min. Jag, som var så glad, att
jag fått frågan undan genom att sätta till en
kommitté. Nu kommer du ju och skaffar mig det
moraliska kravet på halsen att författa en proposition.
Det hade jag verkligen inte väntat. Det är inte
lojalt.
Statsrådet fröjdade sig i sitt hjärta, ty mannen
tog honom på allvar. Ivrigt skyndade han att
förklara, att ingen skada var skedd, man kunde mycket
väl finna en form för att ta upp arbetet på nytt
inom kommittén, och i så fall trodde han sig kunna
lova, att statsrådet inte skulle bli besvärat för tidigt.
— Ja, men de obefordrades ställning är ju så
prekär, sade ministern och hade mycket svårt att
hålla sig allvarsam.
Levander gick från departementet i en nedtryckt
sinnesstämning. Man vet aldrig var man har
den karln, tänkte han. Gjorde jag nu ett gott intryck
eller ett dåligt, har jag ökat eller förstört mina
chanser?
Men ministern satt och storskrattade i sin en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
