Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Frøding 247
logiske zirater al pastourellens muslinflagrende ynde.
Han er en Prospero, en illusionskunstner i den store
mening, og det er dette man maa erindre for rigtig
at se i sammenhæng med hans øvrige digtning de
vårmelåndska låtar.
Det var dans bort i vågen på lordagsnatten — —
Slig vilde en bondegut, som havde været med, for-
tælle. Moroen vilde sidde tindrende igjen i krop-
pen paa ham, hans ben vilde endda være kaade og
ustyrlige af reilandsgaloppen, han vilde hive sig og
smelde et par krappe slag i gulvet med hælerne. Det
var tjoh! det var hopp! det var hej! Saa vilde han
regne op jenterne én for én efter skjønhed og frodig-
hed, og saa nævne nogen af de støvere, de havde til
kavaljerer. Men stort længer vilde han ikke komme.
For al yrheden, vildskaben og end mere for stem-
ningen, indfatningen af løvskog og stjernenat vilde
der fattes ham udtryk. Da skrider digteren ind, da
hæver troldmanden sin magiske vaand, og gjennem
duren af dansen fornemmer vi landskabet og det
store brus af stilhed og evighed over og omkring den
lille hvirvel af hedt menneskeliv:
Ofver bygden låg tindrande stjårnfager natten,
det låg glimtande sken åfver skalpande vatten
i den l1l6f-skog-bekransade sjon,
det kom dot ifrån klåfvern på blommande vallar
och från kådiga kottar på granar och tallar,
som beskuggade kullarnes krån.
Och en råf ståmde in i den lustiga låten,
och en uf skrek uhu! ifrån Brynbårsbråten,
och de mårkte, de hårde det ej.
Men. uhu! håørdes ekot i Getberget skria,
och till svar på Nils Uttermans dudelidia!
kom det dudeli! dudeli! dei!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
