- Project Runeberg -  Om knutar /
4

(1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Hjalmar Öhrvall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

byggd, vad det är som gör att den binder. Förstår
man detta, så lär man sig snart att göra den på ett
eller annat sätt, slutligen på det bästa sättet och
man kommer också ihåg den; under det man eljest
alltför lätt glömmer själva knuten tillika med det
blott mekaniskt inlärda handgreppet. Det är mycket
vanligt, att en person visserligen kan göra en viss
knut, men, om man visar honom en sådan knut, ej
kan säga vad det är för en, än mindre om den är
rätt gjord. Det kan då med skäl sättas i fråga, om
han verkligen kan knuten. Jag har träffat många
personer, som t. ex. kunnat göra såväl skotstek som
vävknut, men aldrig gjort klart för sig, att det i
själva verket är alldeles samma knut.

För att man skall kunna se, hur en knut är
konstruerad, är det naturligtvis av vikt, att man,
när den utföres, icke åtsamsar (tilldrager) den, utan
lägger den helt löst. Så äro också av samma skäl
knutarna i allmänhet avbildade i det följande.

För att lösa en knut går man naturligtvis till
väga på alldeles motsatt sätt mot då man åtsamsar
den: man söker skjuta de fria parterna tillbaka
samma väg de komma ut ur knuten, varvid man
vid behov på samma gång vrider dem något åt
samma håll, som de äro slagna, för att de icke skola
vidga sig, vilket skulle försvåra inskjutningen. Gäller
det att lösa en hårt åtsamsad knut, har man stor nytta
av en märlprim, sid. 39, fig. 29 (märlspik, splitsknop[1].


[1] Benämningen splitsknop användes ofta på örlogsfartyg.
Märlspiken är av järn, märlprimen (större) av fett trä; splitshorn
ännu större.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:00:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/knutar/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free